Tim testar...

Ni MÅSTE kolla på denna, så sjukt rolig!

Enjoy pplz!


Författardrömmar.

Emellanåt känner jag mig som världens sämsta författare, det känns liksom som att allting jag skriver bara blir fel, meningsbyggnaden, stavfel, allt liksom. Därför känns det ibland bra att höra att man är duktig att vuxna blir imponerade liksom, så idag när jag loggade in på en av sidorna jag är medlem på så hade denna kommentaren trillat in:

Vad enormt duktig du är på att skriva och uttrycka dig! Det är en talang som kommer följa dig hela livet och du kommer ha mycket glädje av, oavsett hur gammal du är.

Sånt blir jag alldeles varm i kroppen av att höra, alldeles lycklig liksom, för jag vet att jag har talang, det har alla mina svenskalärare berättat för mig åtskilliga gånger.

Ett av dom lyckligaste ögonblicken i mitt liv var när min svenskalärare i nian tog upp min uppsats och berättade för hela klassen att jag var den enda som hade fått mvg på uppgiften, att jag hade fullkomligt utklassat de andra, att min uppsats var en av de bästa han läst under sin tid som lärare.

Ända sedan jag gick i sexan har mina lärare sagt till mig att bli författare för jag har allting som krävs. Jag har saker att berätta om, saker om tilltalar folk och som hade fått dom att köpa mina böcker. Problemet är bara att jag inte tror på mig själv, att jag någonstans inte tror att jag kan klara det, för det är sådan hård konkurrens.

Att bli författare är min högsta dröm, kunna ägna hela mitt liv åt att skriva... Och kommentarer som ovanstående får mig att tro igen, att drömma...

Bukplastik, javisst!

Nu har jag bestämt mig, jag har aldrig känt mig så säker på något innan. Hittade en före/efter bild på en bukplastik på google och magen på förebilden ser precis ut som min. När jag såg bilden kände jag bara hur kände mig lättad liksom, man kan göra något åt det. Jag kollade sen upp lite priser och en bukplastik kostar ungefär 40.000 och ett bröstlift runt 25.000 och jag känner att det är värt det. Man kan bli gravid och vänta barn efter en sådan operation, det förstör inte resultatet vilket jag trodde. Så nu känns det mycket närmre och verkligare. Ja, man kan få blodproppar och skit och ärret är ju inte det vackraste, men det är samma nackdelar med ett kejsarsnitt så vafan, dör jag så dör jag med en snygg kropp, så värt det!

Här får ni bilden också, tycker ni inte att jag förtjänar att se ut som på bilden bredvid, med tanke på min ålder och mina komplex?


Drömkroppen ffs!

Min absoluta drömkropp dök upp på blogg.se's framsida idag, Britney's nya superslimmade kropp... Jag hade gjort vadsomhelst för att se ut så, för att ha den kroppen, but that's never going to happen, no.


Jag tränar vidare och äter vidare, någon gång måste det ju ge resultat, hoppas jag...

Under ombyggnad.

Bloggen är under ombyggnad som ni ser... Beräknas vara färdigt om någon vecka.

I'm your biggest fan I follow you until you like me...

Dagen har gått fort. Somnade vid fem imorse och vaknade vid två på eftermiddagen. Jag åt lite frukost, rostmackor med ost och oboy, mumma, sen kollade jag på film, kostymdrama as always.

Finns inte så mycket att säga mer än att jag har svikit min annars ganska höga moral och börjar lyssna på Lady Gaga, vilket är pinsamt, men ja, denna låten är bra, kansske gillar jag den för att min älskade Alexander Skarsgård är med i videon, han påminner mig om en kär vän utseendemässigt... Lägg märke till att dom pratar svenska också, det är lite epic!

Lady Gaga - Paparazzi



Jävla bajs!

Jag vill bara vara lycklig. Letar alltid efter lycka, men jag hittar bara olycka. Allting jag gör blir så fel, allting som händer, det händer fel. Jag vill bara stanna tiden och åka tillbaka till den tiden när jag inte behövde bry mig. Jag orkar inte mer, jag vill inte detta mer. Vad har jag gjort, varför gick mitt liv åt helvete?

Jag vill kunna andas utan den där klumpen. Jag vill kunna andas utan att det känns som jag ska kvävas av min egen ledsamhet, min egen ångest... Jag vill bara ta en paus från livet och jag säger inte att jag vill dö, för det vill jag absolut inte, då hade Tut blivit ensam och det förtjänar han inte, detta är mitt fel och jag får leva med det. Jag önskar att allt var enkelt, att allting bara kunde sluta vara så komplicerat...

Jag behöver dig, nu mer än någonsin, Jag inbillar mig att du är lycka fastän jag vet att du är minst lika komplicerad.


Jag har misslyckats med allt. Jag var den bästa, jag hade mest chans att bli någon och jag sabbade det. Jag orkar inte må såhär mer, jag vill kunna leva utan att känna sorg och rädsla för allt.

Fel, fel, fel... Allting fel.

Jag glömde mig själv på vägen...

När jag tänker tillbaka... Tänker tillbaka på den tiden när jag gick högstadiet så får jag en konstigkänsla i magen. För jag vet att jag aldrig någonsin tidigare varit så glad och lycklig som jag var då. När jag gick i högstadiet så ville jag liksom inte gå hem, jag tyckte om att vara i skolan och jag tyckte om mina kompisar som jag hade där. Ibland försöker jag drömma mig tillbaka, för att få känna alla dom där fjärilarna i magen igen, dom som jag kände när jag såg killarna i nian. Jag var den jag alltid drömt om att vara, jag trivdes. Det jag känner när jag drömmer tillbaka är dock inte några fjärilar, jag känner bara tomhet och sorg över att jag lämnade något som jag älskade så mycket. Som vanligt fick jag inte ens mitt avslut, vilket jag hade gett vadsomhelst för att få igen... Jag kunde ha väntat en vecka, så jag hade sluppit missa min sista skolavslutning, mitt avslut på högstadiet. Jag kommer aldrig få återuppleva den där tiden och det gör mig ledsen. Jag kommer aldrig att återvända heller för nu finns det ingenting kvar. Bara en massa spillror och minnen av det som jag en gång var...

Ibland känns det som att jag vaknar upp, som om jag inte känner någon, som om alla runt omkring mig vore främlingar jag inte kan vara mig själv framför. Jag saknar den biten som jag lämnade någonstans på vägen, jag saknar den biten som dalarna behöll...

Om man bara kunde få göra allt en gång till, om...


Bloggdesigntrubbel.

Goddagens!

Jag har nyss varit och handlat och sitter nu här och försöker fördriva tiden lite tills Snutte kommer hem. Tut har precis somnat och eftersom jag städade hela lägenheten igår (grundligt bör nämnas) så tänkte jag att jag skulle försöka få klart designen på min filmblogg... Problemet är bara att det känns som att jag har fastnat, jag är inte alls nöjd med headern och eftersom jag inte har installerat photoshop än, det är ingen idé heller för datorn ska snart formateras, men iallafall så tror jag att det kommer dröja jättelänge innan den blir färdig... Om ingen söt liten människa skulle vilja hjälpa mig lite?

Aja, jag ägnade morgonen åt att sova så jag och Tut vaknade typ elva. Vi åt då frukost och jag tittade runt lite på internet efter trailers på filmer som snart kommer ut, så nu har jag en lista på filmer jag ska se:

1. Jennifer's body - Underbara, vackra, älskade Megan Fox i huvudrollen då, ser den mest för att hon är med, handlingen verkar suga, men hon kan göra vilken film som helst bra så att ja. Det är iallafall en amerikansk rysarkomedi som handlar om en ond cheerleader som börjar mörda sina manliga klasskamrater... Trailer kan ses här. :)

2. The young Victoria - Kommer på bio om någon månad typ. Kostymdrama i all ära, det är ju det jag lever för i princip, haha. Är inte så säker på handligen men den handlar iallafall om drottning Victorias första turbulenta år som drottning, trailer kan ses här.

3. The ugly truth - Katherine Heigl, jag älskar henne, iallafall efter på smällen... Denna filmen verkar rolig och bra, min stil av film, verkligen, så den ser jag fram emot, ja! Trailer kan ses här.

Längtar! Nu ska jag äta något, puss!

BH ftw!



Jag är så glad!

Jag fick min skatteåterbäring iförrigår och var och handlade lite nya kläder inför skolan igår. En ny Bh var något som stod högt på listan eftersom jag inte vill gå med amnings-bh till skolan. Så vi strosade in på change tittade runt lite, men bad rätt fort om hjälp för att Christel envisades med det. Hon som jobbar där säger då till mig att gå in i omklädningsrummet så kommer hon och mäter min omkrets och sånt, så det gör hon, sen springer hon och hämtar några bh:ar och den första jag provar är en beige balconette bh i storlek 80E så jag tänker att hon tjejen måsta vara korkad som tror att jag har den kupan liksom, men så tar jag på mig bh:n och ser hur hela min kropp typ ändras magen och istället för att min fula mage framhävs syns nu brösten mer än någonsin, i sin allra snyggaste form liksom, det var liksom som att genomgå en plastikoperation därinne i omklädningsrummet liksom, baah! Så jag köpte 2 stycken bh:ar där och ska handla ett par matchande trosor i veckan förhoppningsvis :)

Jag köpte också lite kläder, men det är lika ledsamt som vanligt att göra det. Är man van vid att handla xs och s och får byta till xl och xxl så blir manrätt deppad, men jag hittade några plagg, kommer väll bilder någon dag, för jag köpte en grå klänning som jag blev så kär i :)

Ne, nu ska jag mysa med min underbara familj!

Puss.


Dröm!

Alldeles nyss sov jag och Tut middag. Jag drömde då att jag blev riktigt arg på Snutte för att han färgade håret rött och för att vi höll på möblera om och det blev fel. Hela drömmen var rakt igenom jobbig och jag var så fruktansvärt förbannad. Nu när jag vaknade kände jag att jag behövde kolla upp vad det betydde...

ILSKA: En dröm om ilska betyder att du kommer att klara av det du vill bara du kämpar för det. I allmänhet kan sägas att den person du är arg på i drömmen egentligen är den person som du har bäst kontakt med och är den som du vill hjälpa mest.

Vilket antingen betyder att jag ska gå ner i vikt, eller att jag kommer lyckas ta mig in i BFMV's turnébuss när domär här, för det ärdom två sakerna som jag funderat på dom senaste dagarna, sånt blir man glad av!

Puss.

081205



Jag är trött på att vänta nu...
Jag har bokstavligen tittat sönder allt som finns med dom på youtube, stirrat sönder alla bilder jag kan hitta på dom, lyssnat sönder deras musik samt funderat mig halvt galen över hur jag ska lyckas bli den som får festa med dom.

Dock får dom gärna vänta lite, jag vill ju vara snygg och sånt igen och då krävs det att typ 20kg ska bort, vilket lär ta ett tag, men när dom är borta så kommer jag vara oemotståndlig, mahaha!

Nej, men seriöst deras konsert var den näst lyckligaste stunden i mitt liv och jag längtar tills det är dags igen!

Dom har typ 5-6 konserter kvar i USA innan dom förmodligen tar lite välförtjänt semester, sen fortsätter dom nog spela in den nya skivan som enligt rykten ska komma i februari och sen borde det ju vara dags för europa turné tycker man?

Aja, nu ska jag drömma vidare om Jasons sexiga tatueringar...




20 dagar.

20 dagar kvar tills jag slutar vara mammaledig.

20 dagar kvar tills jag kommer behöva lämna min alldeles underbara älskling hemma med sin pappa...

Jag vet inte om jag är redo, hade jag kunnat hade jag utan problem stannat hemma med honom i flera år till. Det känns liksom inte som att detta är det bästa för någon. Det är inte jag som bestämt detta utan en massa andra. Det känns inte som att jag haft något att säga till om, och sanningen är ju att jag inte har det heller. Jag måste gå i skolan för att få pengar, men tänk om jag inte har måendet för det just nu? Tänk om det bara känns som att allt rusar på? Som att allt bara går för fort... Jag har världens panik inombords och vet inte vart jag ska ta vägen, jag bara önskar att jag kunde stanna tiden och andas... Andas in, andas ut.

Det känns som jag kommer gå miste om allt och fan... Jag vill inte.

Jag börjar bli riktigt deppad nu, känns som jag har ångest. Jag vill bara vara ifred, bara få vara själv lite, bli redo för allt, bara få känna att jag kan slappna av någonstans... Känna mig trygg...

Mammamage = Äcklig, äcklig, ÄCKLIG!

Nu börjar det närma sig, det är bara några veckor kvar tills skolan börjar...

Jag vet inte vad jag känner längre, rädsla, ångest? Speciellt inför gympan. Jag vet inte hur jag ska klara av allas blickar på min mage när jag inte ens klarar av att titta på den själv. Tänk om någon påpekar den, säger att den är äcklig... ? Jag kommer bli knäckt, fullkomligt krossad. Jag vill inte ha min mage såhär, jag vill inte ha min kropp, men jag kommer alltid att få leva med den, hur dåligt den än får mig att må. Jag vet allt det där tramset om att man har fått något fint därifrån och sånt, men jag kommer aldrig någonsin känna mig fin, sexig eller vacker igen. Jag vill gråta när jag ser mig själv i spegeln, för jag ser bara något fult och äckligt som stirrar tillbaka på mig, hela jag har förändrats, hela jag är någon annan, jag finns inte längre...

Jag älskar att vara mamma och jag ångrar absolut inte Lucas, hade jag fått göra allt igen hade jag inte gjrt någonting annorlunda, men min kropp... Ja, det var en stor sak att offra, iallafall för mig som hade kämpat mig fram till en muskulös, saml, späd kropp precis innan jag blev gravid... Jag vill bara kunna älska mig själv igen, se mig själv i spegeln och tänka, shit vad fin jag är, vilken vacker kropp jag har, men det känns aldrig som att det kommer hända. Spelar ingen roll hur många kilon jag går ner, min mage kommer fortfarande att hänga som en påse över byxkanten, hänga där och påminna mig om hur äcklig jag ser ut naken.

Fan.

Ni får en bild på eländet också, så ni inte kan säga emot mig, för innerst inne ser ni samma sak som jag, nåt äckligt och fult.


FITTTAAAA!

Nu orkar jag inte mera snart... Kan inte bara hela världen fara åt helvete!?

Mord i Sjöbo och återupptagining av amning.

Ja, väldigt sorgligt.

Tydligen en ung tjej i 19-års åldern som har blivit mördad. Sånt liksom händer inte, inte i Sjöbo iallafall... Jag har forskat lite i det, läst massa på flashback och på bilddagboken, hon verkar ha varit en snäll och fin människa.

http://www.ystadsallehanda.se/article/20090804/SJOBO/617222926/1365

Jag undrar dock vart världen är påväg, fattar inte hur sånt kan hända?

Jag såg på teve inatt också, när jag inte kunde sova, och jag vet att det inte har hänt på riktigt men blev så fruktansvärt illa berörd av detta avsnittet av Cold Case. Det ghandlade om hustrumisshandel på 60-talet typ, dom hittade en liten flickas skelett i nutiden och började försöka hitta bevis och sånt på vad som hänt henne, det visade sig att det var pappan som hade mördat henne, bara helt kallblodigt släppt henne nerför en bro "för att ta ifrån mamman dom hon älskade". Man fick se scenen på bron när han släppte och så, två helt gudomligt söta 4-åriga tvillingar som pappan höll dinglandes över kanten, så släpper han tillbaka den ena till mamma och låter den andra trilla i vattnet, usch.

Jaja, nog om alla världens tråkigheter, innan vi ska se film ikväll så ska vi äta sockerbullar hos farmor Christel med Snuttes mormor och morfar, mys! Sen blir det fim som sagt, med den lilla ändrigen att Micke joinar oss :)

Btw.

Jag har kollat upp idag lite kring amningen och det må låta konstigt i era öron, men jag ska nog börja amma igen, eller ja, iallafall pumpa ut mjölk, så jag kan få ett ordentligt avslut på den, nä jag slutade amma var jag tvungen mot min vilja och jag hade ingen aning om att man kunde återuppta den, så jag ska göra ett helhjärtat försök, jag är konstig jag vet, men jag tror inte att jag någonsin kommer komma över den "sorgen" annars!

Puwss!

Bröstont och film!

GAAAAAH!

Asså ursäkta men, både idag och igår har mina bröst ömmat som inihelvete, Det känns liksom som när man intog puberteten och minsta beröring gör liksom ont... Bara dom inte växer, jag dör om dom växer, jag vill ha mina små bröst igen.

Haha förlåt. Jag har inte skrivit på några dagar, ber om ursäkt. Har inte haft tid eller ork, menmen. Jag och Snutte tittade på film igår Miss March, jag tyckte den var helt okej, den passade min humor iallafall för jag skrattade massa. Den är lite American Pie inspirerad och ja, som sagt, den fungerade.

Känns som jag inte gör annat än tittar på film nuförtiden. Vill liksom fylla ut min lista lite på min filmblogg så att jag äntligen kan få ut den och sånt :)

Aja, nu ska jag mata Tut, sedan plocka undan lite, sen ska jag och Tut handla och sen blir det film ikväll igen, Marley och jag!

Puwss!

Mitt på natten!

Filmen var awesome, jag älskade den!

Nu sitter Snutte och ska spela F.E.A.R 2 och jag har ingen aning om vad jag ska syssla med... Funderar på att gå och duscha och kanske kolla om jag kan hitta en prinsessas dagbok filmerna någonstans?!

Åhw, ska träffa Nixie i veckan, har längtat hur länge som helst, blir ju inte så mycket umgänge med kompisar när man har en liten bebis (nu en stor bebis), men jag ska bättra mig, jag kommer bättra mig, för snart börjar skolan!

Btw, jag slackade ur helt med min diet, det liksom blev inget... Jag äter nyttigare, har bytt ut ljust bröd mot mörkt, vanlig pasta mot fullkornspasta och ska, nu i veckan när Snutte börjar jobba börja äta mer regelbundet och mindre portioner, så kankse jag ser resultat om några månader iallafall... Jag bara längtar efter att ha en smal och smidig kropp igen, nu känner jag mig som en tunna, kan inte göra något som jag gjorde innan och har inte alls samma ork, längtar!

Jaja, nu ska jag göra något vettigt :)

Kram!

Stolt mamma och pengaproblem!

Goddag!

Ikväll ska jag äntligen få se I love you, man! Som jag har längtat, det är liksom min stil på film, so happy!

Jag tror att jag har kommit igång med mitt bloggande igen, det känns som det. Min egna dator är trasig så jag sitter på Snuttes laptop, vilket funker helt okej nu, men efter semestern ska jag komma igång med mitt skolarbete igen och då lär det bli problem. Ska på något sätt försöka få ihop 4000kr så jag kan köpa den av honom, eftersom han ska köpa en ny, jag kommer tjäna sominihelvete på det, för ingen dator i den prisklassen är hälften så bra som denna, jag får den för "kompispris"! Ingen som har tips på nåt jag kan göra för att samla ihop dom pengarna? Jag har sökt jobb (vilket jag inte lär få), jag får svar om två veckor, jag har ingen att låna pengar av så det enda alternativet är att samla ihop dom på något sätt...

Aja, nu fullkomligt tråkar jag ut er stackare med massa trams igen, haha!

Tut kan gå, det har jag inte skrivit på bloggen, kommer snart en film på det också. Men iallafall det var i förrigår som han bara laddade upp och släppte gå vagnen för att gå vidare alldeles själv, snacka om stolt man blev då :) Min lilla älskling, prata kan han med, när jag och Snutte pratar med varandra tittar han på oss och säger "blablablabla" så himla sött!

Jaja. Nu ska jag slänga mig i soffan tror jag, och kolla på Djungel George.

Föresten, jag är i full gång med designandet av min filmblogg och har lagt upp några recensioner, så den kommer publiceras inom kort!

Ha en fortsatt trevlig kväll läsare!

Graviditetslängtan och massa tankar!

Jag kollade på film nyss, på smällen, åh vad den är awesome, älskar hela konceptet liksom. Har säkert sett den 1000 gånger, såg den första gången när jag var gravid och bara älskade den, det var liksom som att den beskrev vår historia. Idag när jag såg den kände jag bara saknad, jag verkligen, verkligen längtar tills jag är gammal nog att bli tvåbarnsmamma, ingenting kan beskriva den otroliga längtan jag känner efter det, gaah! Dock vet jag ju att jag måste hålla mig i massa år till, jag vill vara färdig med gymnasiet, valt en intriktning på resten av mitt liv och kanske jobbat lite så föräldrapenningen blir högre... Men det lär dröja minst 6 år till så jag får längta, följa andra mammor och sånt, tills det är dags för mig!

Jag har lugnat mig nu, angående det med mamma. Jag försöker att inte tänka på det, det känns liksom bättre då. Jag tror jag behöver börja träffa en psykolog igen, iallafall hitta någon att prata med. För jag har tänkt massa på min tid i olika fosterhem, och det var sannerligen ingen lycklig tid, jag kan inte förstå hur jag kunde låta mig själv bli så fruktansvät förnedrad och illa behandlad, hur kunde jag vara så korkad och tro att det var så det skulle vara? Jag har tänkt massa på när familjen S lämnade bort mig och hur jag bara kände mig som världens obetydligaste för dom. som om 3 år inte hade betytt någonting alls. som att jag inte hade betytt något alls... Hon bara bestämde sig en dag för att jag skulle bort, två veckor senare flyttade jag typ, alla mina saker ihop-packade, usch, när jag tänker tillbaka på allt sånt så mår jag dåligt och jag tror jag behöver få ur mig det, för just nu skjuter jag det bara bort det och försöker tänka på annat.

Allt detta med att behålla Lucas, det var nog som socialen sa... Jag ville betyda något för någon, man betyder alltid allt för sitt barn hur jävla dum i huvet man än är, bevis ett; min mamma... Jag älskar henne trots att hon är psykiskt sjuk, har misshandlat mig något fruktansvärt både psykiskt och fysiskt, även fast hon fortfarande gör det, mamma kommer alltid vara min mamma hur dålig hon än är på att vara det, jag är liksom på något sätt skyldig att älska henne och låta henne betyda något, det är ju faktiskt tack vare henne jag finns överhuvudtaget.

Shit.

Ja, förlåt till alla er som läser allt detta tramset, men jag bara måste få det ur mig...