Jag hade nog den bästa födelsedagen ever igår!

Vi var i malmö och sprang runt i affärer, precis som bestämt. Jag köpte ett stativ och en extern hårddisk för mina födelsedagspengar. Sen så åkte vi hem och åt tacos, mums, och sen åt vi en jättegod tårta bakad av Cilla. Sen skulle Andreas åka och jobba så jag och Tette tog en promenad hem till mig och sen tittade vi på Buffy halva natten..

Lite bilder på den otroligt fina tårtan nedan:

Dock så har jag fastnat i någon Buffy-period nu, så jag ska kolla på alla säsonger igen, även om det bara är den första, andra och tredje som är riktigt bra :)

Whatever, nu ska jag äta frukost, sen ska jag gå hem till svärmor och hämta Lucas.

Kramkram!

Godkväll!

Jag är fortfarande inte på något blogghumör så det får bli ett kort inlägg ikväll. Lucas råkade trilla och bita hål i sin läpp tidigare idag, läskigt värre tyckte jag som hatar blod, men Lucas själv grät inte ens föränn jag tvunget skulle dit med en blöt handduk och torka bort blodet. Det tog jättelång tid att hitta vad det var som blödde också och mitt i allt detta tog mina pengar på mobilen slut, så sonen fick sitta och tugga på den blöta handduken tills jag hade fyllt på den och kunde ringa till svärmor, puh. Jag klarar inte stressiga situationer så bra, haha!

Wellwell, tog lite bilder idag också, helt otroligt att de är tagna bara en timme efter den blodiga incidenten :)

Imorgon fyller jag år, så jag tvivlar på att jag bloggar då. Vi ska in till malmö och handla stativ, extern hårdisk och ett till minneskort till mig, yaaay! Vi ska en sväng till IKEA också och köpa lite krimskrams, så det blir mysigt.

Well, nu kommer snart Micke, vi ska se på film.

Tack för filmtipset Nixie!

Kramkram!

Jag har ändrat mig många gånger, men nu känns det som att jag kanske är på rätt väg..

Jag vill bli fotograf (skitsvårt att få jobb inom detta förstås eftersom många tycks dela denna dröm med mig). Men jag vill inte bli en fotograf som fotograferar i en studio dag in och dag ut. Jag vill specialicera mig på två stycken områden, barn och bröllop. Så att det jag egentligen säger är väl att jag vill bli barn/bröllops fotograf :)

Dock så är jag medveten om att denna dröm förmodligen inte kommer att bli mer än en dröm med tanke på hur många duktiga fotografer (hobby och riktiga) som redan finns i sverige. Många av dom är redan bättre än jag någonsin kommer att bli.

Jag kommer dock endå att börja gå på kurser och försöka lära mig mer...

Anledningen till varför jag vill försöka uppnå detta är för att det känns som att det passar mig. Jag är väldigt estetisk och duktig på att sjunga (var en gång i tiden även duktig på att dansa), spela teater, måla och jag anser mig även vara duktig på att fota. Ett av mina största intressen innan var att rita och måla, jag tyckte det var så himla underbart att man kunde få ner det man såg på ett papper, tanken att fotografera slog mig dock aldrig. Min första egna kamera var en engångskamera och jag spenderade hela filmen på att fotografera min babyborn docka i olika vinklar och ljus, så ett litet intresse har alltid funnits. Lite roligt är det att jag fotade min docka, det känns som ett litet tecken eftersom det är barn jag vill specialicera mig på nu :)

Well, detta blev ju väldigt random, men vad tycker ni? Borde jag satsa på att följa min dröm eller borde jag släppa den och hitta en ny? Tell me...

Här är min insperation, älskar hennes barnbilder, dom är helt underbara: Sheye Rosemeyer. Hittade henne genom en video på youtube för evigheter sen, en minnesvideo för hennes dotter Ava som dog i en tragisk olycka. Hennes lillasyster Ivy, som är med på de flesta bilderna i mappen "small people" är otroligt lik sin storasyster.. Rest in peace Ava.

Klockan är 03.15, vilket betyder att jag började mina meningslösa försök att sova för 4 timmar sedan. Det handlar inte om att jag sover på dagen, det handlar om mina tankar som kommer när jag ska sova, tusentals på samma gång.. Det sorgliga är att jag inte kan stöta bort dom för något i världen, dom behöver tänkas på, dom behöver kännas.

Jag vet inte varför jag skriver, jag tänkte väl att det kanske kunde hjälpa att rensa ur hjärnan lite, att få ner det jag tänker på skriftligt så jag kan glömma det sen. Just nu gråter jag och min insida (min "själ") verkar genomgå något hemskt, för det känns som ett uppror inuti mig, som om jag håller på slitas itu. Det är så många känslor på samma gång och jag kan inte sortera ut vilka som är vad. Jag känner alla känslor på en och samma gång och jag vill bara försvinna, jag vill bara bort. Jag vill inte sova för då drömmer jag och jag vill inte drömma. Jag vill inte vara vaken för då måste jag vara uppe för jag måste låtsas vara någon som jag inte är. Jag vill bara bort (och nej, detta innebär inte att jag vill dö).

Ett minne som ständigt tittar fram är den dagen då jag blev fosterhemsplacerad. Det var utan tvekan den värsta dagen i mitt liv. Det var den 10 december 2006 och jag var 13 år gammal. Att jag skulle fosterhemsplaceras var något jag visste om, men av någon anledning så var det så svårt för mig att förstå vad det innebar. Jag minns att det ringde på dörren och att jag möttes av två socialtanter och en polis när jag öppnade den. De bad om att få komma in så jag släppte in dom, sen gick jag och hämtade min mamma som befann sig på ovanvåningen. De hade ringt min pappa och han var påväg hem med mina två yngre systrar. Jag hade ingen aning om vad som höll på att ske, jag bara grät. Socialtanterna berättade att vi skulle placeras omgående och att vi skulle följa med dom så fort min pappa kom hem med mina systrar. Sagt och gjort, när min pappa kom så fick vi gå direkt till bilen, vi fick inte ens packa, vi skulle bara åka. Jag minns att både min mamma satte sig emot detta och det blev en massa kluddande med besök på "psyk". Min pappa var med oss hela tiden, han sa att allt skulle bli bra och att han och mamma skulle kämpa för att få hem oss igen. Sedan lämnade vi honom på sjukhus området så han kunde ta bussen hem och vi begav oss iväg mot smedjebacken.

De stannade och handlade tandborstar till oss på vägen, minns även att de frågade oss om vi var hungriga, jag svarade inte utan bara satt där bakom förarsätet och lät tårarna leta sig nedför mina kinder samtidigt som jag tittade på stjärnorna.

När vi kom fram blev vi visade våra rum (mitt rum var stort, hade röda 70-tals tapeter och en massa möbler som inte passade ihop) och där stannade jag, jag vägrade prata med någon, jag ville bara hem till min mamma. Jag la mig i sängen utan att klä av mig, men jag kunde inte somna, jag bara grät. Jag minns att jag ville dö också för jag funderade ett flertal gånger på att gå ner och skära upp mina armleder, men jag kunde inte finna orken. Min gråt var högljudd och hela jag gjorde ont. Jag trodde att jag skulle få åka hem om jag visade och lät dom höra hur otroligt ledsen jag var. Jag somnade till sist, efter flera timmars gråtande och smärta och innan jag somnade bad jag till gud om att aldrig behöva vakna igen.

Tyvärr så var gud en idiot och jag var tvungen att vakna dagen efter. Fostermamman väckte mig och tvingade mig att följa med ner och äta frukost (jag åt dock ingenting utan bara satt där). Sen frågade hon om jag hade gråtit, jag svarade inte. Efter en stund sa hon att det var okej att gråta och vara ledsen, då reste jag mig och gick tillbaka till sängen och där stannade jag ett par dagar.

För mig är det fullkomligt obegripligt hur man bara kan slita upp barn ur sin trygga omgivning. Visst, jag blev misshandlad av mina föräldrar, men i sanningens namn så hade jag hellre stannat kvar hemma än upplevt att det jag fått uppleva i efterhand med mina fosterfamiljer. Detta har bidragit till att jag aldrig känner mig hemma, eller nu har jag väl börjat göra det lite smått, men det har tagit mig flera år att komma denna lilla biten. Jag undrar ofta om jag någonsin kommer hämta mig från allt detta och jag önskar verkligen att någon annan än jag hade kunnat svara på den frågan, men mina önskningar är menlösa för det är jag som bär på svaret, någonstans långt inom mig..

Nu ska jag försöka sova.

Jag vet inte vad jag ska skriva om.. Tycker själv att det är tråkigt med vardagliga bloggar och gillar variation och nu har min förvandlats till en vardaglig blogg som bara handlar om vad jag gör på dagarna, tråkigt värre.

Kanske borde ta en paus, eller bara fortsätta tills blogg-Kela hittar tillbaka igen?

Wellwell, verkar som att jag har varit lika dålig som vanligt på att uppdatera under helgen, fyfy på mig. Jag har dock haft fullt upp så jag skyller på det!

I lördags var det kalas hos Andreas moster, vilket var trevligt. Vi åkte dock hem ganska tidigt för det började snöa. När vi var påväg hem så kom vi på den brillijanta idén att bjuda över Micke och Linus för att spela spel.. Så de tittade över och kvällen slutade med att vi helt glömde bort spelet och snackade skit i tre timmar istället, trevligt värre! Sen skulle jag titta på filmen "The prince and me" men somnade efter att jag hade ätit min lilla skål med chips (typ 20 minuter in i filmen), aaaw.

Idag vaknade jag klockan 11.30 av att våra (jävla) grannar möblerade om.. Så jag tog upp datorn i sängen och pillade färdigt Lucas fotobok, duktiga jag. Så när jag denna slappa söndagen steg upp ur sängen första gången var klockan två. Då åt jag frukost, tittade på "Melrose Place" och sen gick jag och badade med Andreas i vårat badkar som är alldeles för litet för oss båda. Jag fick dessutom för mig att vi skulle stoppa ner en badmuffin så nu luktar vi supergott och är alldeles mjuka och härliga, haha!

Här kommer lite bilder från helgen:

Observera att jag bjuder på en bild på mig själv, det händer inte speciellt ofta.

Nästa lördag är det min födelsedag och jag ser fram emot den en massa! Vi ska till malmö på dagen och bara spendera en dag där, precis som innan vi fick Lucas. Sen på kvällen blire tacos och en smarrig tårta från Cilla, inte konstigt att jag längtar va?

Nu ska jag lägga mig och bara mysa med min underbaring till son!

Kramkram!

Shit vad härligt det var att få komma hemifrån lite och bara få bry mig om mig själv, massa kärlek på det!

Jag simmade 1500 meter vilket blir typ 60 längder, men det var skönt och definitivt ett träningssätt som jag lär fortsätta med. Nu ligger jag i sängen och är alldeles nyduschad och insmord. Dessutom har jag världens skönaste träningsvärk.. Livet kunde inte ha varit bättre för tillfället, eller jo, lite sömn hade ju inte suttit fel?!

Nu ska jag lägga mig bredvid min gosunge och börja titta på "Melrose Place", kommer säkert somna direkt, haha!

Kramkram!

Way, idag ska jag för första gången på väldigt, väldigt länge simma. Jag har längtat jättelänge efter just detta, för jag tycker att det är så skönt och avslappnande att simma. Nu ska jag vila ögonen lite innan jag ska ut i det ruggiga vädret..

Wish me luck! :)

KRAMKRAM!

Jag är väldigt nöjd, vad tycker ni? :)

Usch.. Jag hatar att länka tävlingar på min blogg, för det kan bli hur många som helst! Men detta är något som jag verkligen vill vinna, en voodoll (från Voodolls.se) och att länka ger mig en extra chans.

I was so bored.. Så Tette fick genomgå en förvandling :)

 

Resultat 2:

 

För att vara första gången som jag pillade med att just retuschera så tycker jag att jag lyckades bra!

Natti!

Typ senaste egobilden, älskar min ögonfärg på den :)

 

Men nu är det faktiskt inte speciellt sött längre, eller roligt för den delen. Jag är lite smått trött på att ha en "busig" liten kille. Innan idag när jag lagade mat så la jag upp lite till honom innan jag kryddade och sånt, sen vänder jag mig om och fortsätter med att krydda och dona. När jag sedan en halv minut senare vänder mig om igen så ligger ALL den maten jag lagt upp till honom på golvet, utkladdat.. Samtidigt som han sitter och smetar det i sitt ansikte och hår, suck! Såna tillfällen gör mig så otroligt trött, för det är inte roligt, allt det där extra arbetet hade jag faktiskt kunnat vara utan? Men jag antar att det bara är att vänja sig vid det, försöka säga ifrån i den mån det går (för där har vi ett annat problem, han lyssnar inte för fem öre, han skrattar bara när jag ryter ifrån...)!

Wellwell, tur var väl iallafall att golvet var nystädat så jag kunde samla ihop maten så han kunde äta den ändå (hemskt jag vet, jag gav mitt barn som legat på golvet :( ).

Just nu sitter han och headbangar till The Fray, för att dom spelar ju så jävla hård musik, haha! Jag sitter och tittar igenom bilder och njuter av min första bloggdesignfria kväll på ett bra tag, aah! Har dock två beställningar som ligger och väntar på mig, men dom kan gott vänta tills imorn..

Idag är en "happy day" föresten för BFMV's nya låt har släppts (ni kan lyssna på den nedan), waaay, de har även bekräftat att det nya albumet släpps i slutet på april och att det ska heta Fever. Plusplusplus att dom har gjort om layouten på sin hemsida, mahaha! Så jag är megasuperduperhappy nu, ännu mer glad blir jag om ett mirakel inträffar och jag får gå på metaltown trots allt :)

 

Nu ska jag lägga mig och titta på "Flirting with forty", äta vindruvor, dricka Coca Cola Zero crapäckelmög och.. Ehhm fundera på en nya bloggdesign till mig själv + hålla tummarna för att jag vinner Petras bloggtävling :)

Kramkram!

 

Usch vad jag är dålig på att blogga just nu.. Förlåt?

Har ägnat de senaste dagarna åt bloggdesigner och städning, yay. Jag har äntligen installerat photoshop igen också, det underlättar allt designande en massa!

Wellwell, jag känner mig inte på något vidare blogghumör just nu, jag är trött och irriterad på min son som ännu inte har somnat. Han har väl antagligen ont i magen för han bara gnäller och gnäller... Det är förmodligen mitt fel också för att han fick pröva på fiskpinnar och pulvermos idag, suck.

Usch nä, jag ska nog lägga mig och titta på någon film? Imorn får jag ta ett ryck och skriva ett ordentligt blogginlägg så ni inte tröttnar på mig.

Goodnighty then!

God kväll!

Idag har jag haft en riktig slappedag, så skönt! Jag hade egentligen en massa att göra, plocka undan, damsuga och skura, damma, diska, gå en promenad, göra klart mina bloggdesignbeställningar och hitta på någon bra maträtt. Jag har inte gjort en enda av dessa sakerna idag, förutom kanske maten.. ? Det blev korv med bröd, herrejisses vad fantasifullt.

Nu sitter jag och slökollar på How I met your mother, ska väl snart ta och göra något vettigt, lite bloggdesignpill kanske?

Har inte fotat idag, så har inga bilder att bjuda på..

Kommer väl ett filosofi inlägg lite senare ikväll, haha.

Kramkram, sålänge!

 

Det är så himla underbart att ha barn, kanske inte alla stunder, men de bra väger upp de dåliga. Jag hade inte kunnat tänka mig ett liv utan min son. Det finns ingenting mer underbart än att höra "mamamamama" när man vaknar eller att känna hans små, små händer i sina.

Just nu ligger han bredvid mig och sover i sin nya smurfpyjamas. Han andas tungt och ser så himla fridfull och vacker ut. Lite då och då tuttar han på nappen och sniffar på sin snuttefilt. Det är sannerligen en helt underbar syn och jag älskar varje sekund av den.

Lilla Lucas, jag önskar att du visste hur mycket du förgyller din mammas dagar... Det finns ingen underbarare än du.

Nej, nu ska jag se film lite såhär på nattkvisten, jag ska försöka somna också... Men jag tror det blir svårt efter dagens händelser.

Jaja, godnatt!

Och hoppas att ni har haft en trevlig alla hjärtans dag!

Jag hade också en trevlig alla hjärtans dag till en början.. Jag fick frukost på sängen och var allmänt glad när jag vaknade, men det goda humöret försvann ju längre tid jag var vaken. Det känns dock endå bra att kunna säga att jag försökte göra det bästa av en skitdag som denna, för alla hjärtans dag är en skitdag, det tycker jag verkligen. Har ett väldigt svagt minne av att jag alltid har tyckt det också..

Jag tror min inställning till denna fjolliga och fullkomligt onödiga dag grundar sig på att jag typ aldrig har fått någon ros på alla hjärtans dag föränn jag träffade Andreas.. Och inte fick jag någon idag heller, sadface. Jag tror också att jag hoppas för mycket på att allt ska bli så himla underbart o roligt att jag blir besviken när ingenting är som föreställt mig?

Whatever, bjuder på denna helt otroligt awesomebraiga låten av HIM, som förövrigt också ska till metaltown..

 

Nu ska jag frossa i choklad, tycka ordentligt synd om mig själv och titta på på de sista avsnitten av Eastwick!

 

Kramkram.

Idag är det fredag, igen, vilket betyder FREDAGSMYYYS! :)

Därför tänker jag vara lika dålig på att uppdatera idag. Ska lägga mig och titta på "the vampire diaries" nu och sen blir det väl soffmys med Andreas I guess. Han har ju ÄNTLIGEN övergett sitt älskade wow igen så jag får väl passa på att njuta så länge det varar..

Inatt ska jag börja pilla med mina två bloggdesignbeställningar, längtar! Tycker det är så himla roligt när folk uppskattar det man gör. Jag planerar också att underhålla min nyafunna kompis på msn, det gillar vi :)

Bjuder på två bilder på min underbara gosse (helt oredigerade), klicka på dom för att förstora:

Jag saknar ihjäl mig efter dig mrX...

Hoppas ni också får en fin fredag!

Kram.

Iallafall på denna bilden..

 

 

Ikväll åt jag godis, igen.. Fastän jag själv fattat beslutet att inte göra det. Dock så var det inte mitt fel, Andreas köpte hem det och det är ju liiiiite svårt att motstå när det ligger på köksbordet, right?

 

Imorn är jag back on track igen, dreambody, here I come!

Jag har haft en massa att stå i de senaste dagarna, därav den dåliga uppdateringen.. Sambon fyllde 23 igår så det var en massa firande. Och sen har jag nördat igenom hela Cougar Town på två dagar, så guuud vad jag har legat i, haha!

Givetvis har kameran följt med genom allt detta, så här nedan har ni lite bilder :)

Kommer ännu en bildbomd ikväll, men de bilderna har jag inte redigerat ännu :)

Kramkram!

Jag skrev ju ett långt inlägg igår om Andreas och vill bara säga att jag inte heller är perfekt.. Det har jag aldrig påstått. Jag är säkert lika jobbig i hans i ögon som han är i mina ibland (läs oftast). Det krävs ju två för att bråka eller vad man säger?

Han höll med om att det jag hade skrivit stämde, men han sa att han ogillade att jag publicerade hela vårt liv på internet, gäsp! Jag skäms inte, har aldrig gjort, varför ska man hyckla med verkligheten och försköna den?

Äsch, skitsamma!

Jag och Lucas vaknade för en halvtimme sen, så vi ska väl försöka pallra oss upp ur sängen snart, även fast det är väldigt varmt och skönt här, haha! Filmen jag somnade till var skrämmande dålig, inte konstigt att jag somnade. Sämsta skådespeleriet ever, dialogerna var så dåliga att det var komiskt.

Nej, nu ska vi äta frukost, sen blir det nog en promenad i all snö :)

Ni får en ful cambild också, bara för att jag är snäll, kramkram!

 

Nu ska jag lägga mig och titta lite på "The truth about love" och hoppas att jag somnar..

 

Godnatt!

 

Jag är så himla dålig på att blogga när det är helg, måste skärpa mig :)

Well, jag jobbade med Ida's design hela kvällen igår ungefär och lärde mig en massa nytt i photoshop. Jag blev också jättenöjd med resultatet. Bilder kommer sen när jag lagt upp den på hennes blogg, har inte hunnit det än.

Hum, jag ska också påbörja en renovering på min blogg, kanske inte en grundlig, men fixa till lite småsaker som jag irriterar mig på..

Tänkte rekomendera lite filmer i brist på annat, driver ju inte min filmblogg längre så, here I go:

The Pool Boys - American Pie stuk på denna, stundvis rolig och helt min stil!
Just Friends - Roligaste filmen jag sett på flera månader, så jävla sevärd!
Made of honor - Som alla andra romantiska komedier, fast lite bättre.
Picture This - Lite barnslig kanske, men underhållande var den.

Se inte:

The Messengers - Skittråkig skräckis med pinsamt oskrämmande spöken.
Funny People - Sämsta filmen på länge, besvikelse på högsta nivå.
Little black book - Den var bara långtråkig.. ?
500 days of summer - Jag har inte sett klart den, men vill du slösa bort en och en halv timme av ditt liv, se den!

Well, nu ska jag lägga mig och titta klart på "Say It Isn't so", sen blir det sova middag en stund innan vi åker och äter middag hos svärmor :)

Skriver säkert mer ikväll, kramkram!

Jag älskar verkligen fredagar! Fastän jag är mammaledig så är det utan tvekan den bästa dagen på hela veckan. Fredagar innebär städning (skönt att ha allt rent o snyggt), nytt avsnitt av The vampire diaries, tacos och sist men inte minst fredagsmys med min älskade sambo och son, finns inget bättre! :)

Lägenheten tog sin lilla tid att städa, men ack så skönt det är nu när den är städad, den känns så mycket mysigare!

 

Innan städningen följde jag med farmor Christel och min gullunge ner till ankdammen och eftersom bilder säger mer än tusen ord så kan ni titta på kollaget nedanför för att bilda en uppfattning om hur det besöket gick till :)

Wellwell, detta inlägget blev extremt vardagligt, men det är fredag så jag orkar inte filosifera...

Hoppas ni får en underbar fredag ni med, kramkram!

Mja, har länge sagt det och nu känns det som att det är bekräftat, vi HAR ett spöke. Till och med Snutte tror på mig nu. Vårt spöke har börjat jävlas med oss, det/den gömmer saker för oss, idag är Lucas nappflaska borta. Jag kan sätta pengar på att den kommer stå på diskbänken imorgon när vi vaknar, för det är så det brukar gå till, sakerna kommer fram där vi ställt dom innan de försvann.

 

Jag är jätterädd för spöken, eller jag är rädd för att se dom och för att dom ska försöka "kontakta" mig. Men lämnar spöket mig ifred så kan vi nog komma överrens.

 

Anledningen till att jag tror att vi har ett spöke är just detta med att saker försvinner och sen kommer fram på såna synliga ställen att man inte hade kunnat missa dom när man letat. Jag har också sett skuggor i ögonvrån, tv'n brukar starta själv och Lucas leksaker lever ett eget liv på nätterna. Vi har speldosor som man måste dra igång för att dom ska spela, dom brukar spela ute i vardagsrummet på natten.. Vi hör också knackningar som omöjligt kan komma från grannarna.

 

Men ja, vet inte vad jag ska säga.. Tänker inte ta upp någon kamp emot det, vill ju inte ha ett argt spöke boendes hos oss :) Ibland kan det kännas rätt skönt att ha någon här också, man liksom känner hela tiden att man har sällskap.

 

Menmen, nog om det.. Här nedan kommer resten av bilderna.. Det är långt ifrån alla, men jag orkade inte redigera mer så.. Hope u like them!

 

Nu ska jag designa vidare på Ida's blogg, äta ananas och titta på BBC's version av Jane Austen's Emma! Mysigt värre!

Kramkram.

Jag hade tänkt skriva ett långt inlägg om min kropp, men jag vet inte om jag orkar. Jag finner inga ord och blir bara ledsen.. Men frågan jag ständigt ställer till mig själv är:

Kommer jag någonsin bli smal igen?

- Nej, jag tror inte det... Inte för tillfället iallafall.

Jag önskar att jag aldrig hade hamnat i situationen att vara överviktig, och det antar jag att de flesta som är det gör.. Det är bara så svårt att komma igång, att ta tag i situationen och förändra sina vanor och sitt liv. Jag måste verkligen inse att det kommer ta tid, att det kommer göra ont, att det kommer vara jobbigt, att jag kommer få ge upp en massa, att jag kommer få kämpa som aldrig förr och att det faktiskt kommer att löna sig i slutändan. Jag kan orden, jag vet vad dom betyder samtidigt som jag inte verkar förstå innebörden. Jag ger upp så fort jag får lite motstånd..

Jag tittar på Biggest Loser och inser att jag behöver en Jillian, någon som sparkar mig i baken hela tiden, någon som skriker "håll ut en stund till, det klarar du!" och någon som finns där och stöttar när motivationen tryter... Jag behöver konkreta instruktioner som en specialgjord matsedel som är anpassad efter mig och det jag behöver. Jag behöver ett anpassat träningsschema och framförallt något att se fram emot och kämpa för!

Jag känner att jag inte har något att kämpa för.. Visst, jag kommer belönas med en slankare kropp och en hälsosam livsstil, men det känns som jag behöver något annat också, något som är konkret, en belöning utöver det kroppsliga, något att se fram emot.

Kan någon snälla hjälpa mig med tips på vad detta skulle kunna vara? En ny garderob behövs inte, för jag köpte en massa nya kläder i början av min graviditet, innan magen började puta och jag längtar så efter att kunna använda dom! Men en resa kanske? En spavistelse? En makeover? Snälla tipsa...

Varning, långt inlägg!

Jag önskar verkligen att jag kunde förklara, men det kan jag inte.. Jag har ingen aning om vad min rädsla grundar sig i, men jag är fullkomligt livrädd för att dö. Jag är rädd för att mitt liv ska tas ifrån mig alldeles för tidigt, för att min son ska behöva växa upp utan mig..

Häromdagen dog en från min gamla skola, jag kände mycket väl igen honom när jag såg bilder på honom i hans minnesgrupp på facebook. Han hade trillat i trappan och brytit nacken.. Han blev 19 år gammal. Det är sånt som får mig att inse hur otroligt plötsligt det kan hända, dagen innan hade han skrivit ett inlägg i på sin kompis logg (@facebook) som en vardaglig gest, dagen efter är han död. Jag blir alldeles tom på ord, jag vet varken ut eller in, hur jag ska känna, vad jag ska tänka eller hur jag ska bete mig.

Min rädsla har gått så långt att jag knappt kan se filmer som handlar om folk som dör. Som ikväll tittade jag motvilligt på filmen "the stepfather" en rakt igenom hemsk och bedrövlig film. I mitten av filmen så mördar styvpappan den biologiska pappan och det är bara så hemskt.. Hans tre barn i filmen kommer aldrig att få träffa honom igen. Han hade dessutom börjat återfå kontakten med sin äldsta son, men blev mördad när han var påväg till flygplatsen för att åka hem, han skulle bara titta in och säga hejdå till sina barn. Usch, jag blir alldeles tårögd, trots att jag är mycket väl medveten om att det bara är film.. Men för mig känns det som att det är så mycket mer, det är som att jag "känner" förlusten, som att jag kan sätta mig in i de anhörigas situation och känna med dom på ett helt annat sätt än jag kunde innan..

Allt detta är så diffust, jag hatar situationer som inte är tydliga och som jag inte kan kontrollera.

Jag vet egentligen vad allt beror på, och varför jag kan relatera till det.. Jag ogillar dock att prata om det för det gör ont och bara påminner mig om en massa. Jag vet dock att han finns där hela tiden och påminner mig om att jag inte är ensam, det har han bevisat.. Gud vad jag saknar dig och önskar att du var här nu så jag bara kunde prata med dig istället för att sitta och skriva i en menlös blogg!

Nej, fortsättningsvis ska jag försöka hålla mig borta från filmer som denna jag såg ikväll, jag ska hålla mig till mina älskade och lyckliga komedier.

Förlåt för ett extremt långt, rörigt och deprimerande inlägg, men jag behöver skriva av mig..

Jag hatar att fota med blixt, bilderna blir så himla onaturliga då..

Har en fråga till mina läsare angående foto:

Hur tycker ni att jag kan förbättra mina bilder?

Jag och Andreas är osams som fan (as usual) så jag är inte på något vidare humör idag. Känner mig irriterad över att han aldrig verkar fatta vad man säger utan istället tolkar det på sitt sätt så vi blir osams.. Baaah, varför ska det vara så förbaskat jävla svårt för människan att fatta att jag också har känslor och åsikter?!

Jag satt ungefär hela "the biggest loser" och försökte locka mitt hår med platt-tången.. Men jag fick till typ en lock, fattar inte vad jag gjorde för fel? Men mitt hår blev liksom plattat istället för lockigt, böjde säkert tången åt fel håll eller nåt.. ? Eller så beror det kanske på att jag har en budgetplatt-tång från netto.

Jaja, skulle bada Lucas innan och göra det lite roligare genom att fixa sånt lödder, så jag hällde i en massa babyschampoo och det skummade till sig ordentligt. Dock så uppskattade inte Lucas löddrandet speciellt mycket utan han började gallskrika när jag satte ner honom i badet.. Sen gallskrek han enda tills jag tog upp honom igen, som det kan gå :)

Nu kallar sängen och en övertrött son, kramkram!

Här har ni lite bilder från imorse.. Lucas var inte på något vidare humör så bilderna är lite halvkassa och fantasilösa :)

Nu ska vi gå och äta lunch och sen blir det att sova middag några timmar, det förtjänar vi efter nattens gallskrik (Lucas hade magknip, gäsp).