Herregud, jag vill så gärna berätta allt, hela historien... Men jag kan inte... För någonstans djupt in om mig känns det inte som att det finns något att berätta om. Som att allt sett ur mina ögon blir mer än vad det var.

Jag älskar inte dig, men jag vill ha dig. Jag är dragen till dig som om du vore en magnet, jag kan inte släppa dig hur jag än försöker. Du kan krossa mig som ingen annan kan och innerst inne vill jag hata dig för din makt, men jag kan inte. Av någon anledning vet jag att du är dragen till mig med, för annars hade du inte lagt ner så mycket tid på att försöka upprätthålla vår kontakt och "vänskap".

Innerst inne vill vi ha varandra, så seriöst, vad fan är det som stoppar oss? Verkligheten kanske...