Idag är det sjunde dagen i rad som Snutte spelar wow. Sjunde dagen som han ägnar i princip all sin tid åt det. För mig innebär detta att jag (deprimerad som jag är) har fått ha hand om Lucas först hela dagen och sen hela kvällen, eller ja, från vi gick upp tills vi gick och la oss i sex dagar. Ganska påfrestande när man mår som jag mår och bara vill typ dö. Så är det konstigt att jag bröt ihop ikväll? Nä, inte speciellt. Har hela kvällen velat lägga mig och titta på någon film och sen däcka... Men eftersom Lucas inte har somnat än så har det varit ganska svårt, därför försökte jag förklara för honom att jag inte ORKAR mer, jag behöver få vara ifred lite och han bryr/brydde sig inte.

Just nu känner jag bara för att gå och svälja en massa tabletter för att sedan somna och aldrig vakna igen... Det hade varit så skönt.

Jag klarar inte detta wow-spelet mer. Att han inte fattar vad det skadar vår familj, alltid en massa bortförklaringar, alltid. Jag orkar inte konkurrera med ett spel för att sedan bli behandlad av sopor av min sambo för att det inte gick som han ville på spelet, förhelvete sök hjälp!

Baaah! Jag är så jävla arg, besviken och ledsen... Det måste liksom finnas någon rimlig måtta för hur beroende man kan bli. Det är som att han tar droger.

För ett tag sen hade han slutat spela, efter ett tag började vi äntligen få familjelivet på fötter igen, inte så mycket bråk och så, han tog hand om Lucas och hjälpte till, men sen började han igen... Och sen dess har hans lista sett ut såhär:

1. Wow
2. Guilden
3. Datan
4. Bilen
5. Vi - Jag och Lucas

Tror seriöst att jag skiter i detta snart. Det är inte meningen att man ska behöva må såhär i ett förhållande. Sa nyss till honom att vi inte borde vara ihop mer, och han sa bara surt "men då går jag och packar mina saker då" och gick! Jamen förhelvete, ta och gör det då! Är trött på dig och ditt äckliga spel i vilket fall som helst!